Februari är en trevlig månad på många sätt. Man vet att det nya året har kommit igång, ljuset räcker längre på dagarna och våren drar allt närmare. Dags att börja putsa av sina kartor, gps-databaser, flygplan eller vilken utrustning man nu har inför den kommande säsongen.

Kanske är det också dags att förnya certifikatet. Detta innebär att man hämtar ut en ny pappersremsa ur brevlådan stämplat av luftis och som gäller i fem år framöver.

Men vad tusan nu då? Ska de ha 5160 kronor för papperslappen!? Ja, om du har ett PPL eller UL-cert är det så. Fem år á 1032 kr/år kostar det. Jaha.
Har du av någon anledning råkat få en papperslapp med texten Flight Crew License (CPL) kostar den istället 13000 kronor! Ni som lyckats flyga ihop 1500 timmar och två-pilot m.m. och har ett ATPL kan glädja er åt att hiva över 18750 riksdaler för samma papperslapp. Men det ingår ju en fin stämpel av handläggaren. Se nu till att rama in det gamla certifikatet i en dyr guldram - det är det värt.

Vad är nu detta? Jo, luftfartsstyrelsen har antagit en prispolicy som förmodas vara baserad på att kostnader skall bäras av varje enskild insats.
Alltså, för ett PPL arbetar man för 1032 kronor varje år med hantering. För CPL:et kostar det 2600 kronor varje år och för ett ATPL 3750 kronor. Är det någon annan än jag som inte förstår detta?

Jag vill bara påpeka att körkortet som är giltigt i 10 år kostar 150 kronor att förnya, vart tionde år, d.v.s. 15 kronor/år...
Antingen är Luftfartsstyrelsen ineffektiv, ovanligt dyr eller bara korkade.

Hur är det då utomlands? Jo, i England kostar enligt CAAs dokument som finns på hemsidan förnyelse av ett PPL certifikat giltigt i fem år 59 pund.
Femtio Nio Pund. Inte ens 1000 kronor!
Ett CPL eller ATPL kostar hela 110 pund för samma femårs period! Det är mindre än en tiondel av ATPL-kostnaden här i Sverige.

Hur kan detta komma sig? Naturligtvis måste det finnas en hake i systemet. Det skulle i så fall vara att flygprovet i England är något dyrare liksom teoriproven. Det handlar dock inte om flera tusenlappar eller 10 gånger högre kostnader, utan någon eller några hundralappar. Dessutom är det vid ett tillfälle och en betalning för ett direkt arbete. Flygprovet utförs ju med en kontrollant, liksom att det vid teoriprov finns någon som hanterar dem.

Jag kan bara konstatera att luftfartsstyrelsen i vårt lilla land har tagit H50P projektet till en ny höjd. Genom att tvinga piloter att sluta flyga kan man snart döpa det till H100P - bra jobbat!

Som om det inte vore nog med avgiftshöjningar från verklighetsfrånvarande myndigheter kan vi se fram emot höjda bränslekostnader vilket är en tidsfråga, samt JAR-kravet på verkstäder som servar normalklassade flygplan. Den sista spiken i kistan för privatflyg, eller firmaflyg för den delen, är snart slagen.

Utvägen för de som vill fortsätta flyga verkar vara att flytta sina certifikat och flygplansregistreringar till något annat land.

Är det Luftfartsstyrelsens önskan?

Krister Lundberg